Jag lagar lunch med 1-åringen sittandes mellan benen och i väntan på mat leker 5-åringen hungrigt lejon i vardagsrummet. Plötsligt hör jag henne ryta fram "Ge mig en zebrajävel!" Eh...jag svär ibland (min man aldrig) men försöker lära mina barn att använda andra ord och tycker det gått väldigt bra, hittills. Lugnt och pedagigogiskt så säger jag lite släpigt att så där säger man ju inte. "Ge mig en zebrajävel då!" ryter hon till svar. Finner mig själv stirrandes på henne, mållös (inte ofta förekommande ;) i flera sekunder. Sen sjunker ljudet in i min trötta "jag-har-sovit-4-timmar-på-två-dygn-hjärna" och jag uppfattar det hon EGENTLIGEN sagt:
"Ge mig en zebraLEVER!"
Ingen zebralever serverades till lunch men dock svamprisotto :)
The Shocking Truth About Dogs and Garlic
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar