Livet på en pinne

Försökte förklara för dottern det här med evolutionen, knepigt... Säger att vi människor var apor för läääänge sen.
-När mormor var liten?
-*fniss* Njaa, ännu längre tillbaka.
-Hmmm

Pedagogisk som jag är ;) så tar jag en ätpinne som ligger och slänger på bordet. Pekar på ena sidan av pinnen och säger att om det här är när jorden blev till så är det här *pekar på sista cm på andra sidan pinnen* när människan blev till.
-Så om man tänker på det så har vi människor bara funnits till en kort, kort stund.
Dottern tänker en stund och säger sen med eftertanke: -Jag tycker det känns som om jag varit här på jorden väldigt länge!