En fundering

En del människor (för att inte säga dom flesta ;) ser mig som lite blåögd, ja kanske rent av korkad eller i bästa fall dåligt påläst. För att jag tror på homeopati, akupunktur, healing, regression och att djur har liknande tankar och känslor som oss. Jag är övertygad om att ESP (extra sensory perception) fungerar. När man väl har fått den kontakten med ett djur så går det aldrig att gå tillbaka. Jag har sett både människor och djur inte bara få livskvalitén tillbaka utan även bli helt botade från sina problem och sjukdomar med så kallad alternativ medicin.
Jag har träffat döda släktingar, sett glimtar från mina andra liv, och varit med om en hel massa oförklarliga saker.

Vetenskapen säger att antingen så ljuger jag eller så är jag mer än lovligt korkad. Det kan jag leva med. Men hur är det då med dom där sakerna som vi alla varit med om men som vi har svårt att förklara?

Alla som varit kära nån gång känner till fjärilarna i magen. Vetenskapen säger att det är feromoner och hormoner som gör att vi blir kära. Men hur förklarar det att man får fjärilar i magen när man träffar personen som är målet för ens känslor? Jag menar på vilket sätt främjar det artens överlevnad? Finns det hormoner som gör att det kittlar i magen?!

Eller ta det här med sorg. När man upplever stark sorg så sitter det en stor tyngd i området vid hjärtat. Vilka hormoner är det som styr det? Eller blir hjärtat verkligen påverkat när vi sörjer? Och vilken biologisk logik skulle det vara?

Kan nån verkligen med säkerhet säga att det inte finns något annat än det vetenskapen kan mäta, räkna ut och se?
Jag vet vart min övertygelse ligger. Hur är det med din?